Det är få saker jag inte skulle göra för att tv-serien Greys Anatomy. Ända sedan serien startade för några år sedan har jag i princip varit helt besatt och har efter varje avsnitt trånat efter det nästa. Till slut började jag ladda ner avsnitt istället, och jag kunde då plöja igenom hela säsonger istället för att vänta tålmodigt.

Innan jag lyckades bemästra det här med att ladda ner, brukade jag köpa avsnitt via särskilda sajter på nätet. Något som jag dock egentligen inte hade råd med i längden, och det slutade med att jag till och med tog en hel del sms lån i hopp om att få råd till avsnitten. Det fungerade uppenbarligen strålande, men däremot fick jag en allt större örfil när jag sedan inom kort vingades betala tillbaka med ränta.

Sedan dess tvingade jag mig själv att tona min besatthet av Gres anatomy aningen, något som definitivt inte var det lättaste. Det kändes som att jag var en alkoholist som försökte sluta dricka, det var nästintill omöjligt. Denna serie har alltid varit, och är, mitt liv. Inget får mig att känna en sådan igenkänning som Greys Anatomy gör.